För det är så man säger, eller hur? Haren springer snabbt, och sphynxen tar det långsamt men vinner loppet. Jo då, så är det. För det har inte varit någon hare här på bloggen på senaste, orelaterade men distraherande händelser har hållit Dimmas krönikör från hennes blogg. Jag återkommer dock snart, och ger er små inblickar i hennes liv de senaste månaderna. För nog har Dimma varit på äventyr under våren, men det kommer senare. Och den som väntar på något gott... Just nu börja

Årets första snö. Vinterns första riktiga snöfall. En värld full av istappar och djupa drivor. Det är också Dimmas första snö. Hon är fullständigt förvirrad. Ett dygns ymniga snöande har förändrat den värld hon har sett genom fönstren större delen av sitt liv. Jo då, fönstren är kalla, men hon sitter där ändå. Stirrar ut genom fönstret med nosen tryckt mot den kalla rutan. För vad är det som pågår? Som mest förunderligt blev det när måttligt övergående till vinande snöfallet

Det här blir vår sphynx Dimmas första jul. Hon är måttligt imponerad. Trots det hjälper hon till så gott hon kan. Jag började slå in julklappar för ett tag sen. Jag hann två paket, sen kom fröken Hjälpsam... "Inte saxen, Dimma!" Jag beslöt raskt att skjuta lite på inslagning, och började skära till papp för att göra kort. Annat rum, annat ljud, och väldigt mycket snabbare. Så snabbt att man klarar det utan en sphynx... nästan. Kanske kan hon känna lite julstämning ändå? Adven